Tionde vändan

Mycket vatten har hunnit rinna under broarna sen jag var somatiskt sjuk. Men lämnar det därhän och fokuserar på nuet som är desto mer kritiskt. Trodde aldrig detta skulle hända, trodde aldrig jag skulle behöva läggas in den där skrämande tionde gången, nu har det hänt, efter jättemycket ångestproblem, skadetankar och stora problem att arbeta då jag blivit helt disotienterad och yr av min ångest valde jag att åter igen söka akut efter att först ha försökt hemma igår. Blev ett långt besök på psykakuten, nästan 3 timmar tog det den här gången innan jag fick åka sjukresa för första gången med taxi till avdelning 57 som ligger en bra bit från sjukhuset. Så nu är jag tillbaka igen, bakom låsta dörrar, pang och krasch, på en landstingsmadrass. Den här gången blev det delat rum, första gången men sköterskan sa killen jag ska dela med var lugn, hoppas innerligt han är allmänpsykiatripatient som jag och inte  psykotisk. Detta är i grunden en psykosavdelning så är lite orolig hur detta ska gå, men på något sätt och med guds hjälp går det. Trots allt får jag disponera sladdar själv, ha mina sköna hörlurar med sladd och precis haft besök av världens bästa mamma och pappa.

Peace