....å de kommer kanske inte alltid va vi två

Ligger här i natten och grubblar, väntar på sömnen efter en intensiv dag, psykologen vid 11 och sen hem några timmar och iväg till Jönköping med några AIKare och såg dagens match, kom hem för snart två timmar sen och har legat i sängen sen dess. Chattat med en vän, kollat gamla bilder och läst igenom hela bloggen igen,vilket livsöde. Bipolarna har legat ner i två dagar så inget nytt att läsa där.
Detta lämnar plats för tankar, om livet, om då, nu och framåt.
Men mina tänkar går även till dom som inte längre finns ibland oss, får en att värdera det man har men varje person har jag saker ja hade velat säga.
Ni finns i mina tankar alla tre, glömmer er aldrig!
Jag försöker smälta, att jag kunde varit nummer fyra eller egentligen nummer 3 av 4,(matte mitt i natten!) men jag vägrar gå den vägen, men alla vet som känner mig att tanken har korsat mina tankar, men var lugna, det är bättre just nu än på länge. Bara skadetankarna som spökar likt skellettet skellre under soffan, han bor där med dammmammutarna.
Nu är de november i alla fall, då ska man samla skägg, woho!! Ja ska bli jultomte!
Peace

Dans dans dans

Sitter på tåget hem, riktigt sleten men vid gott mod och mår bra mentalt, inga toppar eller dalar så de e toppen :)
Varit på halloweenfest hos vänner ute på landet och partajat i dagarna 2 :)
Nu laddar ja inför en ny vecka, psykologtid imorrn och armen läker som den ska, verkar slippa ärr denna gången med. Sen närmar sig ett magiskt datum för mig, mer om de när de är dags så man inte tar ut något i förhand, bara för att man ser målet så är man inte i mål.
Mycket kan hända.
Peace

Scars

Ja denna veckan är ju som den är, lugn dag idag och två intensiva dagar innan dess som har satt sina spår.
Min självdisciplin har varit noll, tappade greppet om den rätta vägen igår och rispade mig ordentligt och sen väckte jag  dessutom båda mina föräldrar på köpet igår, då mådde jag kaos men efter samtal med psykakuten på telefon kunde jag tillsist somna ifrån eländet.
Nu sitter ja här med sårig arm, lite skam och kvällens musik i lurarna, tänker de läker snart, kanske blir ärr men jag bryr mig inte. Jag är kaos, jag är trasig.
Men jag lever i alla fall, det vittnar de små röda dropparna om.
Det bekräftar de röda strecken i mitt bleka skin.
Tick tack
Tick tack
När exploderar jag?

Peace

Detta är inte klokt!

Om 2 månader börjar en potentiell katastrof för psykiskt sjuka i nordvästskåne. Något som kommer kommas ihåg länge av efterlevande.
Jag läser personalen på avdelning 52s insändare på min mening, de är oroliga och de har allt fog att vara det.
I December försvinner 30 vårdplatser på nordvästskånes slutna psykiatriska avdelningar i Ängelholm och Landskrona, resurserna ska fördelas till avdelning 55 i Helsingborg, vårdplatser som riktas mot missbruk vilket stänger ute den stora massan av de psykiskt sjuka som redan trängs på avdelningarna.
Detta kommer leda till att personer med till exempel bipolär sjukdom, borderline, ätstörningar, självskadebeteende, självmordstankar, ocd, gad och ptsd kommer få det svårt att få en slutenvårdsplats när behovet finns.
Situationen är redan diger, det vet jag som psykiskt sjuk, för det är väldigt svårt att få hjälp om man behöver de och man måste vara långt gången för att få en plats. Redan idag blandas psykospatienterna och allmänpsykiatirins patienter på avdelning 57 för att spara plats. Jag har varit både där och på 56 som är allmänpsykiatrisk avdelning, det jag kan konstatera är att dessa två patientgrupper inte går ihop, man ska inte blanda.
Dessa nedskärningar kan dessutom betyda skillnaden mellan liv och död för en människa. Risken att förlora en förälder, en son, en dotter, en partner, en vän eller en anhörig ökar, för psykisk sjukdom skördar liv om man inte får rätt hjälp.
Det vet lokförarna, det vet ambulanspersonal, det vet poliserna, det vet anhöriga, det borde de som bestämmer veta. Jag vet vad det innebär, både att förlora någon som mådde psykiskt dåligt och hur det är att själv bara vilja dö.
Hjälpen jag fick räddade mig, hade det inte funnits vårdplatser hade jag kanske inte levt idag.
Jag vet även som bipolär vad det innebär att förlora sig till mani eller hamna i en depression, att behöva stabilisering för att kunna komma tillbaks till livet. De kan man inte få i öppenvården, det kräver plats i slutenvården.
Därför förstår jag behovet av vårdplatser, vad det kan innebära för ens liv att få hjälp, att när livet är som svårast så finns det hjälp att få.
Det kommer det inte finnas framöver om det här beslutet står sig, vad händer med dem som inte får plats? Är de dömda till att falla fritt?
Det får va nog nu, det räcker nu, vi är många och vi är människor, vi förtjänar att bli behandlade som det, inte som siffror i besparingskalkyler, för maximal lönsamhet.
Till er som bestämmer säger jag följande, jag hoppas ni går på varenda begravning ni orsakar.
Jag kräver:
-Riv upp beslutet!
-Utöka vårdplatserna i nordvästskåne.
-Låt personalen på avdelning 52 göra vad de är bra på.
-Fler psykakuter i länet.
-PIVAavdelnigar i regionen för det mest akuta.
-Sluta blanda patientgrupper.

Emil Sjödahl

Medicinstrul

Fick ett paket idag, som ja beställde i onsdes, lite påfyllning av medicin från ett nätbaserat apotek.
Saken är den att jag beställde med postnord då dhl som jag brukar köra inte funka, tänkte de gör väl ingen skillnad.
Jo hej du, fick hem de i dag efter att de stått stilla i Stockholm i flera dar utan förklaring, kartongen hade fått en rejäl smäll och medicinkartongerna var tillknycklade, till och med kartorna var böjda! Så ett tips till er alla, skippa post nord om ni ska beställa nått ömtåligt, tror ni inte mig så kolla senaste veckornas rapportering om förstörda paket. Tur att alla andra tabletter funkar med dhl!
De här strulet ledde till att jag fick sova en natt utan insomningstablett och ta lugnade som jag egentligen inte ska ta längre, tog 4,5 timme att somna och fick 3 timmars djupsömn. Men de som inte dödar de härdar.
Så e rätt trött, men snart ska jag iväg och simma, de ska nog pigga upp :)
Peace

De grå dagarna - de mörka nätterna

Fredagnatten var verkligen en av de där mörka nätterna då jag önskar jag inte va ensam, då jag längtar efter någon som håller om mig när jag har ångest, som torkar mina tårar och pratar mig genom mina mörka skadetankar, ja önskar samtidigt att jag inte var så trasig, att jag hade mer och ge, att jag kunde älska, utan att dra ner någon i mörkret som omger mig, men jag är bara den jag är, hur mycket jag än önskar kommer de bestå, det som liksom ingår i paketet, en klok männska sa en gång, du kan inte ha nånn att fylla det tomma hålet i dig, det ligger mycket i det, lite av mitt livspussel ligger där, ändå gör det så ont att va ensam, minns stunderna jag skratta så tårarna rann, de långa nätterna med samtal om livet och sen somna i varandras armar i gryningen, har sett så mycket fint, ändå är mitt inre så mörkt, behöver nog ett ljus i mitt liv, innan ja slocknar ännu mer.
Nu kommer de grå dagarna och de mörka nätterna.
Peace

Instabil bipolär sjukdom

Så beskrivs min bipolaritet i det rykande färska sjukintyget, de tar lite andan ur en, det är allvar detta, ingen lek och allt kan hända.
Har ju varit på den absoluta toppen och den definitiva botten många gånger, är bekant med att de pendlar mellan mina poler, ända blir jag shockad och försöker tänka logiskt, jag är nog ganska instabil med tanke på att det hänt mycket i mitt liv senaste åren, får ju knappt sova på nätterna, min mest kännsliga tid på dygnet när allt kan hända, både bra och dåligt. Har i alla fall inte åkt ambulans detta året, 2 ggr förra året....
Jag är ialla fall inte i närheten av inläggning, 11 gånger räcker just nu
Men tankarna dom snurrar och snart snurrar jag med, så mycket glädje att ja snart lyfter till skyarna!
Vad ska jag göra, den där dansen på en knivsegg är min och min endast.
Jag bara jagar nästa hype
Jag försöker kriga mot mina lows
Släng in ett självskadebeteende och du får ett recept på kaos in i mista detalj.
Va tankarna ska säga till mig i natt får vi se, kanske att dom inte är där, de är någon annan stans. Det snurrar förskräckligt just nu och har gjort det ett tag, kroppen närmar sig uppror, är det kanske dags att be om hjälp innan hela rinner över, manin är här, ridå upp, action!