11:e vändan

Vad vore livet utan traditioner, som att skriva dessa inläggen var gång jag ligger inne. Idag var det dags igen, efter en bra förmiddag rasade allt för mig och klarade blott att jobba en timme innan det tog stopp. Fylldes av ångest och destruktiva tankar så var bara att söka akut och denna gången lyssnade dom. Tog tid men de ordnade fram en plats till mig i ett delat rum på avdelning 57 där jag blev varmt välkomnad, till och med ett par ansikten man känner igen här. Trots det känner jag mig lite ensam och vilsen men det går nog över, jag är på rätt plats i alla fall, tror jag. 

Peace