onsdag 8 november 2017

Sök och du skall finna

Våga berätta gräver upp något gräsligt, detta är en 6 år gammal utredning om förändring av LRV och LPT till en  gemensam lag, läst 3 sidor och redan förfärad vad man smed för planer och hoppas verkligen den aldrig blir verklighet, den är lång men första sidorna av brödtext bör vara nog för de flesta.
In och läs, om inte annat för att se hur nära det gamla och förlegade kan komma krypandes ibland, sjukt är ordet. Nutidshistoria ett annat.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/psykiatrin-och-lagen--tvangsvard-straffansvar_H0B317

Nog om tråkiga texter, min text jag skriver växer och passerade idag 20000 ord, ändå har jag så mycket mer att berätta så målet 100000 ord är en femtedel klart, ett fantastiskt projekt och lite terapi med.

Röra med öppenvården, psykologen verkar inte prata med min läkare och sköterska så ett mindre elände vem och hur man ska få in i journalen de nya utmaningarna som har uppdagats, något måste ju finnas om jag skulle braka ihop och det inte är det bipolära utan den emotionella instabiliteten som är problemet, tack och lov är det ju inte hela paketet så en tung diagnos skulle in,  men det är tillräckligt för att vara en realitet, att beskriva hur man tänker på telefonsvarare är ingen hit direkt, jag gillar rak kommunikation. Måste ha något att referera till i och med att det är ett reellt problem i mitt liv, vet ej vad emotionell instabilitet som inte är IPS/BPD har för ICD-10 kod, affektiv problematik eller något, vet du som läser så hör av dig. Mindre intresserad att av misstag landa en APS i journalen, det vore ödesdigert.

Nu ska jag läsa vidare i ruskigheterna.

Peace

3 kommentarer:

  1. Hej Emil, jag skrev en kommentar men det kanske inte gick fram.
    Jag har följt dig nu sen 2015, när vi båda fick vår Bipolära diagnos.
    Tack för att du har stöttat mig när jag behövt det.
    Du är en så fin människa med empati i massor. Kram

    SvaraRadera
  2. Heej Anna Teresia, jag har helt missat den kommentaren då jag skriver här rätt sällan då jag gått över till att skriva på en bok på samma tema som bloggen :) Ja jag minns våra samtal väl, det är något jag gör om när än det behövs på de kontaktvägar som finns att tillgå, vore fint och höra hur det gått för dig sedan vi pratade senast :)
    Livet har lärt mig att prata med någon som inte har med vården att göra och som är utomstående ibland är avgörande, fortsätt kämpa och tveka inte att skriva :) Kram från Emil

    SvaraRadera