torsdag 3 augusti 2017

Det mest märkbara är utsikten

Det skrivs så lite om Helsingborgspsykiatrin, man läser massor om vårdkris, hur de sliter på akuten (all cred till dem) och att dagligen får många patienter som är allvarligt sjuka i olika grad övernatta i korridorerna på S-plan.

Dock läser man sällan om den lilla dörren vid sidan om den stora, med frostade glas och texten Psykiatrisk Akutmottagning som i folkmun är början till att hamna på "femte våningen", men information hittar man sällan, bara landstingets väldigt spartanska praktiska information, för den som inte varit där är det så mycket man inte vet, ingen skriver om det så tänkte ge mig på en artikel själv om det här i min blogg som är fylld av mina erfarenheter, dela gärna för detta gör jag för det är viktigt att ha en verksamhet som är transparent, inte höljd i mystikens och fördomarnas dimmor, enjoy:

Det mest märkbara är utsikten.

Helsingborgs lasaretts akutmottagningar är under stor press, det är sommar och trycket är hårt, de flesta går genom de stora dörrarna till akutmottagningen eller kommer in med ambulans. Men bredvid, lite i skuggan till höger finns en annan dörr med texten "psykiatrisk akutmottagning" eller psykakuten i folkmun. Här får man ringa på en klocka och passera ett par låsta dörrar, vissa söker dit själva, andra med poliseskort eller ambulans. Innanför är det ganska litet, väntrum, samtalsrum, personalytor men trots detta väldigt olikt en vanlig akutmottagning, för här arbetar man även med vård under tvång enligt gällande lagar, olikt det gamla dock, det handlar om att rädda liv lika mycket här som det gör inne på somatiska akuten.

Att bli inskriven på psykiatrisk avdelning är en till synes komplex process och slutenpsykiatrin utgör en ganska liten del av sjukhuset. Kommer man frivilligt handlar det om samtal med sköterska, läkare och ofta konsulterar läkaren överordnad, man har ett visst antal platser att förvalta. Tvångsvården görs enligt bestämmelserna i "lagen om psykiatrisk tvångsvård" LPT och är avskärmad. Pipandet och sorlet från somatiska akuten känns avlägset, här är det tystare och avskalad inredning.

Till den psykiatriska akutmottagningen kommer den som till exempel har självmordstankar, depression, ätstörning, affektiva eller psykotiska sjukdomstillstånd, men även den som på somatiska akuten bedömts ska bedömas av en psykiatriker efter till exempel misstänkt självmordsförsök eller överdos.

För den som blir inlagd finns det 5 avdelningar 53,55 och 56 är allmänpsykiatriska, 54 jobbar med äldre och 57 som ligger en bit från själva sjukhuset arbetar med psykossjukdomar. Fördelat efter sjukdom som resten av sjukvården, dock händer det att patienter får läggas in på en annan avdelning än den tilltänkta på grund av platsbrist eller till exempel om det är läkarens bedömning att det är avgörande att få en plats på sluten avdelning. Även här händer det att patienter får sova i samtalsrum eller korridoren.

Man vårdar sinnet primärt istället för kroppen och formerna vården bedrivs på är ganska olika en vanlig avdelning, även om de sällan är särskilt dramatiska men avdelningarna i sig är rätt lika de övriga på sjukhuset. Patientrum, personalytor, medicinförråd, plats att äta och dagrum, samma färger, samma detaljer, samma doft av sjukhus och handsprit. Men det finns skillnader, dörren ut är låst, undersköterskor kallas skötare, helt andra mediciner, ibland tvångsåtgärder, inredningen är enklare och det finns restriktioner vad man får ha på avdelningen. Personalens ytor är låsta och alla anställda bär ett överfallslarm. Läkaren har genom journalen uppsikt och det förs kontinuerliga samtal. Patienter har olika övervakningsgrader (vak) och vårdformer, detta är helt individuellt och berör till exempel om/hur man får temporärt lämna avdelningen innan utskrivning. Men det mest märkbara är utsikten, antigen ser man solen gå upp eller ned över staden, antigen från fönstren eller den gallerförsedda balkongen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar