Mer än 2 veckor har gått, 2 veckor sen jag satte hjärtat i halsgropen, ja trodde inte det va sant, de kunde inte va sant, du hade ju pratat så mycket om döden förut men jag trodde aldrig du skulle försvinna, inte så ung. Minns fortfarande dagen vi träffades, på en fest mitt ute i skogen, allt va så kaotiskt men när det lugnat sig var vi ensamma i natten tills dagen efter, det tog 2 dagar sen sågs vi igen, jag stanna en vecka och sen fortsatte det så, turbulenta men underbara tider, du lärde mig äta mat utan kött och jag vigde varje helg att resa till dig. Sen tog de slut,vi var inte bra för varandra, men vänskapen bestod, även om det ibland gick månader utan att vi snackade. Vi lirade wow ibland och kollade läget i varandras liv, såg då och då, sista gången jag såg dig va i juli, sen tappade vi kontakten, jag hörde inte mer från dig förens du var borta, kände mig så maktlös, önskade jag kunde gjort något, men det slutgiltiga var omöjligt att undfly, nu får jag gå på en begravning till, men jag vet att du har frid nu, att du fått vila, att du är med din saknade vän på andra sidan, att ditt sinne fått ro. Men jag saknar dig, du var den första jag verkligen fick känslor för och tiden tillsammans glömmer jag aldrig, du lämnar ett tomrum efter dig som ej går att fylla.
Vila i frid M.
https://open.spotify.com/track/2Sy9KJyjlWWfTdviojlAKE
Skickar en hel massa kärlek till dig!
SvaraRadera